torsdag 17 mars 2011

Gynnar en kravlös skolpolitik eleven?

Jag har med intresse följt en lokal debatt i VLT om lärarlöner och kvalité i skolan. Debetten startades genom en insändare av en lärare i Hallstahammar och har sedan besvarats av såväl en förälder (tyvärr inte publicerad på vlt.se) som Roger Haddad, riksdagsledamot.

Regeringen reformerar nu skolan för fullt och det behövs! Vi har vikande skolresultat såväl i landet som Hallstahammar och nytag behövs. Som lokalpolitiker i Hallstahammar har jag många gånger stångat mig mot ovilja att förlja upp, utvärdera och fatta beslut men nu är en vändning påväg - en välkommen och behövlig vändning. Skolinspektionens kritik mot systematiken var svidande häromåret och läxan är omfattande. Läxan behöver vi lära oss - utantill!

Jag tror vi alla vill samma sak - ge våra barn en bra start i livet genom en bra skola. Vägen dit har vi lite olika syn på men regeringen har en tydlig idé.

Eleverna har rätt till undervisning skriver min bloggande kollega Rasmus och jag håller med.

Engegerade lärare är otroligt viktiga. Thord Nilsson borde välkomna lärarlegitimation, ny lärarutbildning, arbetet med att höja lärarens status och det nya betygssystemet. Engagerade, duktiga lärare behövs och det ska löna sig att arbeta. Hallstahammar har relativt sett höga lärarlöner och jag skulle gladeligen yrka för höjda löner om resultat i högre skolresultat levereras.

2 kommentarer:

  1. Vad har hänt när man talar om en kravlös skola? Under mina över fyrtio år som biologlärare var det självklart att ställa krav. Vi satte upp mål som skulle uppfyllas med tydliga betygskriterier. För att eleverna skulle nå målen krävdes ett ständigt utlärande, inlärande och avcheckande på kontrollstationer. Det var helt naturligt. Är det inte naturligt idag? Vad har i så fall hänt sedan jag slutade på Lindboskolan 2002? Vad jag kan tänka mig är att kontrollstationerna på de lägre stadierna inte är tillräckligt väl utformade. Om inte tydliga mål finns varje skolår kan det leda till de problem som nu verkar vara uppenbara.

    Ett glädjade budskap fick jag igår när jag var på en föreläsning av Patrik Hadenius som är chefredaktör för Språktidningen. Han menade att intresset för pråk ökar starkt och att ungdomar aldrig tidigare har varit så språkkunniga med betoning på svenska språket. Visst finns det hopp.

    SvaraRadera
  2. Härligt att det finns hopp!

    Målen är precis som du skriver väldigt viktiga och jag gillar ju regeringens arbete med skolan. I Hallstahammar hade vi dålig koll när skolinspektionen kom men nu är det mkt trydligare med konkreta mål och uppföljning. Det arbetet behöver dock fortsätta och vi behöver följa upp de insatser vi gör för att utvärdera dess effekt.

    Mycket arbete återstår för oss alla politiker, rektorer, lärare och elever. Men jag hoppas och tror att vi kan vända Hallstahammars skolresultat uppåt!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...